Med anledning av spridningen av coronaviruset finns riktlinjer och övrig information samlat på AcadeMedias webb. Informationen uppdateras kontinuerligt.

VD för Teodoliten: 1410 mil järnväg kräver fler mätningsingenjörer

Intervju - 04/16/2021

Anders Öryd är en av dem som sitter med i ledningsgruppen för YH-utbildningen Mätningsingenjör järnväg hos Teknikhögskolan. Han har själv arbetat som mätningsingenjör i 14 år innan han till slut blev VD för mätkonsultbolaget Teodoliten. Vi ringde upp honom för att prata lite om yrkesrollen.

Hur kom du med i ledningsgruppen för Mätningsingenjör järnväg?

– Både jag och andra från näringslivet kunde se ett ökat behov av mätningsingenjörer med kunskap inom järnväg. Därför valde jag att vara med i ledningsgruppen och skapa en YH-utbildning som kan fylla det behovet. Eftersom jag har varit med och drivit fram utbildningen är den väldigt speciell för mig.

Hur ser behovet av mätningsingenjörer ut på arbetsmarknaden?

– Behovet av mätningsingenjörer är väldigt stort, men behovet inom järnväg är ännu större. Infrastrukturen håller på att byggas ut och det är mycket pengar som ska investeras i järnvägen de kommande 20 till 30 åren. Vi har 1410 mil järnväg i Sverige och en stor del av den behöver rustas upp och underhållas. Vill man vara säker på att få jobb och ha lite bättre betalt så ska man jobba inom järnväg. 

Min bransch har inte ett behov av akademiker ute i fälten, utan vi behöver människor som är specifikt utbildade för våra yrken!

Vad är skillnaden mellan en vanlig mätningsingenjör och en som är specialiserad på järnvägsmätning?

– Innan vi kollar på vad skillnaderna är så kan vi kolla på likheterna. Det som vi mätningsingenjörer har gemensamt är att vi arbetar mycket med geodesi, vilket är sättet vi mäter på. Alla mätningsingenjörer skapar även förutsättningar för olika byggprojekt. Skillnaden är att mätningsingenjörer inom järnväg är mer specialiserade på just järnvägsmätning som kräver mer precision. Däremot kan järnvägsspecialister även utföra en vanlig mätningsingenjörs jobb också.

– En annan skillnad är att man som mätningsingenjör inom järnväg förmodligen kommer arbeta på olika ställen i Sverige under kortare perioder, medan vanliga mätningsingenjörer oftast jobbar på en och samma ort. För järnvägsarbete kan arbetstiderna variera, under natten eller på helgen, då man arbetar på rälsen när det går som minst tåg.

Vilka egenskaper bör man ha för att passa i mätyrket?

– Som jag har nämnt tidigare så får man vara beredd på att resa när man jobbar inom järnväg. Sen har näringslivet förstått att det inte är hållbart att människor får jobba på andra orter hela tiden. Man bör dock vara beredd att jobba ungefär 4-6 veckor på annan ort under ett år. För att passa i det här yrket bör man även ha lätt för, och tycka att det är kul, med matematik. Geodesi inkluderar en stor del matematik så en fallenhet för ämnet är en fördel, även om det finns program som hjälper dig väldigt mycket.

Vilka arbetsuppgifter har en mätningsingenjör?

– Man skulle kunna säga att mätningsingenjörer jobbar med olika projekt. För att kunna bygga allt ifrån järnvägar till bostadshus behöver man veta förutsättningarna för platsen där det ska byggas. Som mätningsingenjör mäter du in terrängen och allt som finns på platsen, så som stenar, diken, vägkanter och brunnar. Du mäter även ut hur vatten, el och telekom ska kunna kopplas in.

– När planeringsarbetet och ritningen är klar börjar den andra delen av jobbet. På byggplatsen markerar du ut vart allt ska placeras och vart exempelvis grunden ska gjutas. Som mätningsingenjör jobbar du även med administrativa uppgifter inomhus.

Vilka är fördelarna med att studera i Dingle?

– Det finns många fördelar med det. Det första är att det finns bra tillgång till spår i Dingle. Det finns både trafikerade spår där det går tåg och spår som inte används, men som fortfarande går att nyttja på ett säkert sätt. Det betyder att du som studerande får mer praktiska moment i utbildningen Mätningsingenjör järnväg. Dingle är även en plats som kommer bli allt mer central i takt med att järnväg byggs, vilket skapar en stark koppling till näringslivet.

Hur ser du på YH-utbildningar?

– Yrkeshögskolan är den absoluta bästa utbildningsformen eftersom YH-utbildningar är yrkesförberedande. Min bransch har inte ett behov av akademiker ute i fälten, utan vi behöver människor som är specifikt utbildade för våra yrken. I och med att vi från näringslivet får engagera oss i utbildningarna så har vi möjligheten att forma våra framtida medarbetare, vilket såklart leder till att vi anställer många med YH-bakgrund.