Sjukgymnasten Sarah karriärväxlar till specialist på järnvägsmätning

– Man får resa mycket, vara ute på olika platser och träffa folk. Du genomför mätarbeten utomhus och fortsätter sedan arbetet inne på kontoret där du behandlar din mätdata i olika CAD-program. Det är roligt att få skapa en karta och skissa upp det man tidigare varit ute och mätt. Inom järnväg jobbar vi väldigt mycket mot Trafikverket eftersom de äger största delen av järnvägen i Sverige. Från dem får vi ofta projektuppdrag som kan innefatta allt ifrån att göra terrängmodeller till att mäta och kartlägga naturen runt omkring spåret så som stolpar, skyltar och perronger.

– Det gäller att ge projektörerna som ska ta vid arbetet en så bra bild som möjligt. Vi är ju projektörernas ögon ute, för de ser ju aldrig det de ska projektera. Det senaste projektet jag arbetade med handlade om att alla kontaktledningar skulle bytas ut längs Bohusbanan. Nästa projekt är en bangård utanför Södertälje som ska rustas upp.

– Det börjar med att Trafikverket skickar ut ett uppdrag som företag inom mätteknik får lägga anbud på. Den som vinner projektet måste därefter skapa en säkerhetsplan, där det ska framgå hur man ska utföra arbetet och hur man ska uppfylla Trafikverkets kvalitetskriterier. När Trafikverket godkänt planen får man påbörja arbetet.

– Inom järnväg jobbar vi utifrån stomnätet som ligger längs med järnvägen. Därför börjar man alltid med att kontrollera nätet så att inga stompunkter är förstörda eller gömda bakom sly och träd. En stompunkt är en känd punkt som är koordinatsatt. Om man inte har fri sikt mellan punkterna måste man först röja, men om stomnätet är bra kan man påbörja sin mätning. Tack vare stompunkterna kan instrumentet läsa av vart man är vilket gör det möjligt att mäta framåt och bakåt. När man mäter jobbar man både med inmätning och utsättning. Vid inmätning mäter man något befintligt, medan utsättningar görs där något nytt ska byggas. Om man ska anlägga ett nytt spår sätter man först ut punkter där nya banan är tänkt att gå, när spåret väl är lagt gör man inmätningar igen för att se så att spåret hamnat på rätt plats.

– Efter dagarna "ute i fält" omvandlar man mätdatan till tredimensionella ritningar över området med hjälp av CAD-program. När det är klart skickar man in arbetet för granskning av Trafikverket. Om de är nöjda med arbetet är mätprojektet slutfört och underlaget lämnas över till projektörerna som kan börja planera resten av projektet.

– Att man har användning för det man läser ute i yrkeslivet! Det är verkligen en yrkesinriktad utbildning med utbildare som kommer direkt från branschen, så de vet vad de själva eftersöker. Vår utbildningsledare är dessutom väldigt tillgänglig, engagerad och finns alltid där för att svara på frågor. Utbildningen är också väldigt varierande, vilket ger en rättvis bild av yrket.

– Jag gillar även att varje utbildning har en egen ledningsgrupp med företag från branschen som jobbar för att göra utbildningen så bra som möjligt. Det märks i deras arbete! Jag har fått äran att sitta med som representant för klassen, vilket är jättekul. Man får vara länken mellan klassen och branschföretagen. Jag sitter med på ledningsgruppsmöten och levererar relevant information både till klassen och företagen. Det är alltid en punkt i agendan för input från oss studerande, så vår röst är verkligen hörd.

– Man behöver gilla att arbeta både praktiskt och teoretiskt. Det är 50/50 att jobba ute med sina mätinstrument och jobba inne med det tekniska i CAD. Man behöver vara social, kommunikativ och noggrann eftersom man som mätningsingenjör jobbar tillsammans med andra yrkesgrupper mot samma mål. Inom järnväg har vi ofta en säkerhetsperson som exempelvis vaktar för tåg och inom entreprenad samarbetar man ofta med byggföretag.

Vill du också bli specialist på järnvägsmätning? Sök till kommande utbildningsstarter »